Nu fortsätter jag blogga om mode och film på Djungeltrumman!

http://www.djungeltrumman.se/rebecca

Vi ses där!

Annonser

RIP Tony Scott!

”True Romance”, ”Top Gun”, ”Man on Fire”, ”The Fan”, ”Rött hav”, ”Spy Game”, ”Enemy of the State”, ”Déjà Vu”, ”Linje 1 2 3 kapad” är bara en del av den stora filmografi han lämnar bakom sig, Tony Scott. Han var också en mästerlig producent som står bakom vitt skilda filmer och tv-serier som ”The Assassination of Jesse James by the Coward Robert Ford”, ”Welcome to the Rileys”, ”The Grey” och ”The Good Wife”. Tony Scott var länge något av en guilty pleasuse för mig eftersom han gjorde kommersiella underhållningsfilmer med MTV-estetik som inte är fina nog. Men ja, jag blev vuxen och är inte särskilt ängslig av mig längre för vad som är fint nog. Tony Scott har gjort så många fantastiska underhållningsfilmer som älskas av en stor publik.

Det är chockerande och sorgligt att han igår valde att hoppa från en bro och ta sitt liv. Vila i frid Scott.

Mina favoriter:

Vilken film är din favorit?

Funny Games

Få filmer har gjort mig så rädd. Få filmer har jag blivit så fysiskt berörd av. Få filmer hatälskar jag till den milda graden. Få filmer har jag, tillsammans med mina vänner, suttit och hivat i mig vin efteråt för att kanske, kanske bli av med skakningarna och illamåendet (det blev dock bara värre.) Samtidigt som rädslan är stark så är skådespelarinsatserna, spänningen, musiken, miljöerna och kläderna lika starka. Jag pratar om Michael Hanekes ”Funny Games” – både i sin tyska originalversion och i den amerikanska nyinspelningen. Det är en avskyvärt underhållande film och som jag såhär fem år senare fortfarande mår dåligt av. Efter att jag hade sett amerikanska versionen på bio hyrde jag tyska originalet samt köpte även nyinspelningen när den väl kom på dvd (en skräckblandad förtjusning, javisst!)

Filmens handling: En familj anländer till sitt sommarställe i den grönskande lantliga idyllen. Det dyker upp två unga män och den skyddade småborgerliga miljön är inte lika trygg längre. De två unga männen, Peter och Paul, är till synes trevliga, men de kommer direkt från helvetet.

Filmer om mänsklig ondska, till synes omotiverad, är obehagligare än vilka monster som helst. Jag såg för övrigt ”Prometheus” igår och den skrämde mig inte alls. Vad som förstärker obehagskänslan är att de unga männen är propra i golfkläder á la pikétröjor. Kläderna spelar alltså en stor roll i filmen. Det är kläderna och deras artiga sätt som gör att kvinnan i huset först släpper in männen i huset.

Det var nog inte bara jag som hajade till när jag såg SkåneNordvästs turistannons för några år sedan. Något ”A Clockwork Orange”-inspirerad:

Filmens genialiska första del:

Nora Ephron

Jag har sett flera av hennes filmer och gillar de men är inte (och har aldrig varit) en romcom-fantast. I genren är dock filmer som ”Sömnlös i Seattle”, ”När Harry mötte  Sally”, ”Du har mail” och ”Julie & Julia” bättre än de flesta andra filmer. FLM:s Jonas Holmberg har skrivit en läsvärd text om Nora Ephron för Expressen. Vila i frid Nora!

W.E. – ur Wallis Simpsons perspektiv

Min recension av ”W.E.” publicerades i Feministiskt Perspektiv 2012-03-16. Filmen kommer på dvd 18/7. Ett tips för semestern!

 

 FAKTA/W.E.

Regi: Madonna

I rollerna: Abbie Cornish, Andrea Riseborough, James D’Arcy, Oscar Isaac

När Madonna ställer sig bakom kameran som filmregissör, samt skriver manus, är hon ett lätt byte för den nitiske filmkritikern. Att som artist testa filmyrket och vice versa är lika med att du döms på förhand och desto mer om du har svajiga skådespelarprestationer på ditt samvete som Madonna.

”W.E.” har fått ganska dåliga recensioner i internationell press och visst, den är långtifrån perfekt men den är klart bättre än förväntat. Det bästa är dess filmkonst med fantastisk Golden Globe-belönad musik samt elegant foto, scenografi och kostym.

Filmen berättar två parallellhistorier om två kvinnor i olika tid och rum. Den ena historien handlar om 1900-talets kärlekssaga, romansen mellan kung Edvard VIII (James D’Arcy) av England och amerikanskan Wallis Simonson (Andrea Riseborough). Edvard avstod tronen och abdikerade för att kunna gifta sig och leva med den kvinna han älskade.

Den andra historien utspelar sig i samtida New York och handlar om en ung kvinna, Wally Winthrop (Abbie Cornish), som sitter fast i ett kärlekslöst äktenskap och fyller sitt behov av romantik genom att leva sig in i Wallis Simpsons liv som hon är besatt av.

Filmen utspelar sig under några dagar när den berömda auktionsfirman Sothebys ska ha en auktion av saker från Wallis Simpsons och prins Edwards förhållande. Medan Wally drömmer sig bort bland alla saker spelas både hennes och Wallis Simpsons liv upp för åskådaren. De till synes olika kvinnorna har mer gemensamt än vid första anblicken.

Sammanflätningen av de två historierna är ibland krystad och det var längesen jag såg en så ojämn film, där vissa scener är fantastiska medan andra kräver skämskudde. Det är nutidshistorien som fungerar dåligt och filmen hade tjänat på att berätta en historia för det historiska dramat är fängslande i sig.

Trots ett svajigt manus så förstår jag Madonnas avsikt att berätta två berättelser för att upprätthålla en genusmedveten vinkel. I tidigare filmer och dokumentärer om den kända kärlekshistorien har det mest pratat om vad kungen fick offra när han valde kärleken före tronen. Madonna vill lyfta fram vad Wallis Simpson fick offra.

Hon förlorade sitt privatliv i samma sekund som kungen abdikerade och deras vänner, det engelska kungahuset och folket förlät henne aldrig. Hon hörde visserligen till societeten men var skandalöst nog frånskild två gånger och som frånskild var det oacceptabelt att hon skulle bli drottning.

Hon fick sin prins men levde resten av sitt liv bespottad av folket och jagad av pressen. Wally i sin tur har fått offra sitt jobb och sina relationer för att leva i skuggan av sin dominerande, kända man.

Jag uppskattar att Madonna tar ett nytt grepp om den välkända kärleksrelationen och berättar historien genom två kvinnors ögon. Därför känns denna film intressantare än ”My week with Marilyn” från förra året där Marilyn Monroes liv berättas ur en ung killes perspektiv.

Hur som helst går det inte att avfärda ”W.E.”, det visuella och de mångfacetterade kvinnoporträtten är alldeles för bra för det. Madonna står för en modig och snygg film.

FAKTARUTA/Wallis Simpson – en omskriven stilikon

Wallis Simpson stod för perfektion och hade en oklanderlig klädstil med välskräddade, strama kläder som framhävde hennes slanka kropp. Till detta kompletterades stora smycken täckta av juveler.

I 40 år låg hon på topplistan över världens bäst klädda kvinnor. Några av de kända märken hon ofta bar var Hubert de Givenchy och Yves Saint Laurent. Hon var ingen klassisk skönhet och följande är ett klassiskt citat från henne som även uttalas i filmen:

” I’m not a beautiful woman. I’m nothing to look at, so the only thing I can do is dress better than anyone else.” Andra kända citat från henne är ”You can never bee too thin or too rich” och ”If you’re tired of shopping you’re going to the wrong shops”.

Världens längsta och nördigaste filmlista – mina favoriter!

Världens bästa filmer: ”The Hours”, “Älskar dig för evigt”, ”Taxi Driver”, ”Match Point”, ”Sunset Boulevard” och ”Lost in translation”.

Bästa svenska filmer: ”En kärlekshistoria”, ”Till det som är vackert”, ”Fucking Åmål”, ”Persona”, ”Scener ur ett äktenskap”, ”Fyra nyanser av brunt”, ”Mannen på taket”, ”Sånger från andra våningen”, ”Kvarteret Korpen”, ”Sunes Jul/Sunes Sommar”,  ”Om jag vänder mig om”, ”Flickan”, ”Tic Tac”, ”Lasermannen”, ”Den enfaldige mördaren”, ”Lilja 4-ever” och ”Arne Dahl”-deckarna. ÄLSKAR svensk film.

Bästa tv-serier: Alla danska tv-serier som ”Brottet”, ”Bron” och ”Örnen”. Några andra favoriter: ”Våra vänners liv”, ”O.C” och ”Homeland” – längtar så till den andra säsongen.

Favoritregissörer: Alejandro González Iñárritu, Hitchcock, Susanne Bier, David Fincher, Sofia Coppola, Roman Polanski, Christopher Nolan, Michael Mann, Martin Scorcese, Stanley Kubrick, Ang Lee, Sam Mendes, Paul Thomas Anderson, Clint Eastwood, Lukas Moodyson, Billy Wilder är några av dem.

Favoritskådespelare: Sean Penn är nummer ett. Några andra favoriter är Michelle Williams, Leonard DiCaprio, Christian Bale, Chris Cooper, Jennifer Connelly, Cary Grant, James Stewart, Edward Norton, Jeff Bridges, Kate Winslet, Nicole Kidman, Natalie Portman, Naomi Watts, Laura Linney, Kevin Bacon, Cate Blanchett, Charlize Theron, Joaquin Phoenix, Moritz Bleibtreu, Julianne Moore, Bette Davis, Gwyneth Paltrow, Robert De Niro, Ann Petrén, Noomi Rapace, Rachel Weisz, Daniel Craig, Mikael Persbrandt, Charlotte Rampling, Juliette Lewis, Winona Ryder, Robin Wright, Sarah Polley, Olivia Williams, Ryan Gosling, Ralph Fiennes, Kristin Scott Thomas, Meryl Streep, John. C Reilly, Philip Seymor Hoffman, Claire Danes, Angelina Jolie, Ulrich Thomsen, Jeff Daniels, Diane Kruger, Jesper Christensen, Sofie Gråbol, Tom Wilkinson, Ellen Burstyn, Evan Rachel Wood, Emil Hirsch,  Paul Giamatti, Jennifer Lawrence, Gary Oldman, Patricia Clarkson, Tim Robbins, Joseph Gordon-Lewitt, Mads Mikkelsen, Russel Crowe, Kevin Spacey, Alicia Vikander, Dennis Hopper, Casey Affleck, Johnny Depp, Brad Pitt,  Scarlett Johansson, Jodie Foster, Jack Nicholson, Nikolaj Lie Kaas, Guy Pearce, Shanti Roney, Marie Göranzon, Emily Mortimer, Liam Neeson, Michael Shannon, Emily Blunt, Catherine Keener, Richard Jenkins, Belén Rueda, Stanley Tucci, David Dencik, Michelle Pfeiffer, Sigourney Weaver, Elle Fanning, Helen Mirren, Jonas Karlsson, Michael Fassbender, Diane Lane, Marcia Gay Harden, Annette Bening, David Strathairn, Joan Allen, Vera Farmiga, Kristen Wiig, Holly Hunter, Ethan Hawke, Gael García Bernal och Susan Sarandon. Oj, blev ganska många.

Hatskådisar: Det har varit Matthew McConaughey under en lång tid men så såg jag sevärda ”The Lincoln Lawyer” förra året där han tyvärr (?) var mycket bra så nu vet jag inte… Adam Sandler kanske. Jag har väldigt svårt för Jennifer Aniston också fast det handlar nog egentligen bara om hennes filmval.

Bäst klädda filmstjärnor: Ginnifer Goodwin, Tilda Swinton, Diane Kreuger, Chloë Sevigny, Kate Bosworth, Gwyneth Paltrow och Sienna Miller.

Bästa filmerna om mode: “Coco Chanel – livet före Chanel” och “The September issue”.

Favoritdrama: Förutom de som finns under kategorin ”favoritfilmer” och ”bästa svenska filmer” är det följande: ”De andras liv”, ”Dogville”, ”Manderlay”, ”Amores Perros”, ”Babel”, ”American Beauty”, ”Into the wild”,”Thelma&Louise”, ”Gökboet”, ”Nyckeln till frihet”, ”A Beautiful Mind”, ”Midnight Cowboy”, ”Boy A”, ”Boys Don´t Cry”, ”Will Hunting”,  ”Blue Valentine”, ”Almost famous”, DANSK DOGMA á la Festen och dansk ångestfilm (Susanne Bier, Lars von Trier och så vidare..), parallellhistorier á la ”Magnolia”, ”Short Cuts” och ”Lantana”.

Favoritkrigsfilmer: ”The deer hunter”, ”Full metal jacket”, ”Hurt locker” och ”Schindler’s List”.

Favoritskräckfilmer: ”The Shining”, ”Rosemary´s baby”, ”Psycho”, ”Misery”/Lida, ”Halloween”, ”Excorsisten” och ”Funny Games” (både det tyska originalet och den amerikanska nyinspelningen). Som tonåring var det ”Handen som gungar vaggen” som jag fortfarande får rysningar av trots att det egentligen är en B-film. ”Edvard Scissorhands” var en annan favorit (såg den som en skräckfilm när jag var liten).

Favoritthriller:“The Talented Mr. Ripley”, “Arlington Road”, ”Cape Fear”, ”Silence of the lambs”, ”The Ghost writer”, ”No country for old men”, ”Chinatown”, ”Double Idemnity”, ”M”, ”No Country for Old Men”, ”Berätta inte för någon”, ”Insomnia”, ”Maratonmannen”, ”Ett perfekt mord”, ”The Untouchables”/De omutbara, ”Shutter Island”, ”Fatal attraction”, ”Deliverance”/Den siste färden, ”Allt för henne” (både det franska originalet och den amerikanska nyinspelningen), flera av/med Clintan bland andra “Mystic River” och ”I skottlinjen”, ”Runaway train”, många av David Finchers filmer bland andra ”Se7en” och ”Zodiac”, många av Hitchcocks filmer (vilka kan du läsa om här), ”Fargo”, ”Jagad”, ”The Usual Suspects”, ”American Psycho”, ”L.A. konfidentiellt” och mängder av rättegångs- och fängelsethrillers som hade krävt en egen sida (tänk: ”Primal Fear”, ”JFK”, ”2 Angry Men”, ”Flykten från Alcatraz”, ”Överlagt mord”, ”Sleepers”, ”Anklagad”,”Pelikanfallet”, ”Midnight Express”, ”Das Experiment”). Ja, jag gillar thrillers och hade lite svårt att välja några få.

Favoritkomedi: “Modern times”, “Notting Hill”, “Yrrol”, “The Big Lebowski”, “Crazy Stupid love”, ”Den där Mary”, “Bridesmaids”, det mesta av Jason Reitman framförallt “Thank You for Smoking” och “Up in the Air”, “Dum & dummare” och tragikkomiska mästerverk som ”American Beauty”, “The Squid and the whale”, “Happiness”  och “The Royal Tenenbaums”.

Favoritaction: ”Drive”, ”Hanna”, “Speed”, “Heat, “Collateral”, The Town”, “The Dark Night”, ”Salt”, ”Léon”, “Terminator 2: Judgment Day”, “FaceOff”, Tarantinos filmer särskilt ”Pulp Fiction”, ”Inglorious Basterds” och ”Kill Bill 1 & 2″ och “Bourne-filmerna”.

Favoritromantiska/sorgliga filmer: “Before Sunrise”, “Before Sunset”, “Brockeback mountain”, “Titanic”, “City of Angels”; “Garden State”, ”Walk The Line”, “Broarna i Madison County”, ”Jerry Maguire”,Gilbert Grape”,“500 Days of Summer”, “Mandomsprovet”, “Eternal Sunshine of a spotless mind”, “Lust caution”, “In the mood for love” och “Mitt liv utan mig”.

Snyggaste skådisarna: Joaquin Phoenix, Ryan Gosling, Jude Law, Adam Brody, Jennifer Connelly, Michael Fassbender, Jared Leto, Natalie Portman, Gael García Bernal, Angelina Jolie, Eva Green, Javier Bardem, Rachel Weisz och Johnny Depp.

Snyggaste svenska skådisarna: Gustaf Skarsgård, Noomi Rapace, Joel Kinnaman och Alicia Vikander.

Bästa filmscen: Scenen i ”Till det som är vackert” då The Soundtrack of our lives ”Second life replay” spelas och Alicia Vikander springer i konserthuset för att möta Samuel Fröler, (hittar inte scenen på youtube) och så dessa:

Min favoritfilm/serie när jag var liten: Som barn var det ”Törnfåglarna”, ”Döda Poeters sällskap”, ”Stekta gröna tomater”, ”Sound of Music” och ”Bangkok Hilton”. Som tonåring – ”Donnie Darko”, ”Brokedown Palace” och ”Girl Interrupted”/Stulna år (deppig tonåring).

Filmcrush: Under gymnasiet var det Persbrandt. Jag var helt besatt av honom och gick på alla hans teaterpjäser och stalkade honom efteråt. Sedan kom Beck-hysterin och alla började gilla honom och då var det inte lika roligt längre. Men han är fortfarande bland det snyggaste jag vet (och så är han en förbannat bra skådespelare också och gör smarta filmval).

Finaste kärleksparen på vita duken: Ryan Gosling och Michelle Williams i ”Blue Valentine”, Leo och Kate Winslet i ”Titanic”, Leo och Claire Danes i ”Romeo&Juliet”, Johnny Depp och Juliette Lewis i ”Gilbert Grape”, Heath Ledger och Jake Gyllenhaal i ”Brockeback Mountain”, Ethan Hawke och Julie Delpy i “Before Sunrise” och “Before Sunset”, Claire Danes och Jared Leto i ”Mitt så kallade liv”, Reese Witherspoon och Joaquin Phoenix i ”Walk the line”, Zooey Deschanel och Joseph Gordon-Levitt i ”500 days of summer”, Alexandra Dahlström och Rebecka Liljeberg i ”Fucking Åmål”.

Finaste kärleksparen utanför vita duken: Diane Kruger och Joshua Jackson, Michelle Williams och Heath Ledger (RIP), Vanessa Paradis och Johnny Depp (när det begav sig..), Javier Bardem och Penélope Cruz och Daniel Craig och Rachael Weisz.

Vem skulle spela dig i filmen om ditt liv:

eller

Vem skulle vara din motspelare: Gael García Bernal

eller Adam Brody/Seth Cohen

NÅGON MÖRK SNYGGING BLIR DET I ALLAFALL!

Bästa film 2011: “Blue Valentine”, “Black Swan”, ”Hanna”, ”Drive” och “The Artist”.

Filmer du ser fram emot: ”Jakten” av Thomas (”Festen”) Vinterberg, Tomas Alfredsons nyinspelning av ”Bröderna Lejonhjärta” och Baz Luhrmanns (”Moulin Rouge” och ”Romeo&Julia) nyinspelning av ”The Great Gatsby”.

Vilken skådespelare borde fått en Oscar för längesen? Leonardo DiCaprio. Det är ett SKÄMT att han inte har fått en Oscar ännu efter alla fantastiska prestationer som började med ”Gilbert Grape”. Han är en kamelont och kan gör alla typer av roller och genrer.

 Film-soundtrack: Musiken till ”Lost in translation”, ”Walk The Line”, ”Ciderhusreglerna”, ”Pianot”, ”Into the Wild”, ”American Beauty”, ”There Will Be Blood”, ”Easy Rider” och ”Almoust Famous” är fantastiska men etta är soundtracket till Paul Thomas Anderssons mästerverk ”Magnolia”.


Hitchcocks samarbeten med Grace Kelly

Jag älskar Hitchcocks filmer. Det kan ha att göra med att jag älskar kombinationen spännande och snygga thrillers – och Hitchcock är mästaren när det kommer till det. En av de främsta regissörerna genom tiderna (kanske nummer ett) har gjort långt över 50 filmer och har hyllats/hyllas av både kritiker och publik. ”Psycho”, ”Vertigo”, ”The Birds”, ”Rear Window” och ”North by Northwest” är några av hans kändaste. Mina favoriter är de nämnda samt “The Man Who Knew Too Much”, “Dial M for murder” och “The Rope”.

“To Catch a Thief” (1955) är ingen favoritHitchock men den är charmig, småspännande, romantisk, innehåller underbara miljöer (Franska Rivieran) och så Cary Grant och Grace Kelly i huvudrollerna. Grace Kellys kläder, som hon bär i filmen, är designade av Edith Head och är bara de värd en filmtitt.

Det är Hitchcock som upptäckte Kelly och hon spelade huvudrollen även i hans ”Dial M for murder” och ”Rear Window”. Jag kommer att återkomma till henne och Hitchcock många gånger i bloggen.

Ur ”To Catch a Thief:

Och missa inte det här – födelsedag för alla oss som älskar film, filmstjärnor, mode och Hitchcock:

http://www.firstshowing.net/2008/vanity-fairs-hitchcock-classics-photo-spreads/

Igenkänning!

Tidigare äldre inlägg